Efter kriget blev det på nytt fart inom industrin. Under åren hade Tunanders hyvlat ramlister till byns två listfabriker. I byn fanns en skicklig smed, August Lenngren, Han tillverkade stålen till hyvlarnas många listprofiler, 1951 fattade disopnent Folke Tunander ett beslut som gjorde Mora by i Gustafs till Sveriges centrum för listtillverkning. Gustafs List AB startade sin tillverkning. Till det nya företaget rekryterades arbetsledare och arbetare, dels från de andra två listfabrikerna i Mora, men också från Nyköping. Där hade just Nyköpings Guldlistfabrik lagts ner och ett antal familjer flyttade till Gustafs. Inom ett avstånd på cirka 300 meter fanns nu tre konkurrerande företag; Edenholms, Lundgrens och Gustafs List.
(Det måste ha varit svårt slag för Clas Jakobsson när två nyckelpersoner försvann. Emil Strid med sina djupa kunskaper om tillverkningsprocessen och med alla recept på färgblandningar. C.A. Johansson med hela kundkretsen i sin portfölj.)
Tio år senare byggdes listfabriken ut med en golvyta på 1 800 kvadratmeter. Den var ändamålsenligt byggd, rymlig och modern. Där var något av löpandet bandets princip vid tillverkningen av list. Det fanns visserligen inget band men man hade ett transportsystem av ändamålsenliga vagnar. All tillverkning låg i ett plan. De anställda bidrog med idéer och konstruktioner för rationaliseringar. Gustafs List lyckades väl och tog en god del av den svenska marknaden.
Att konjunkturerena var goda kan man förstå av Folke Tunanders satsning på Gustafs List. Han bedömde att det fanns utrymme för ännu en listfabrik och folk med erfarenheter och kunskaper fanns därhemma i byn. När lönerna i de större industrierna i omgivningen steg kraftigt gällde det bara att locka med lite bättre lön och högre ackord.
1963 fanns det många anledningar att fira. Företaget fyllde 50 år, chefen Folke Tunander fyllde 60 år och hade dessutom varit i företaget i 40 år. Tack vare goda kontakter med Kooperativa Förbundet hade man en stark orderingång. Jubiléerna firades med en stor fest på Grand Hotell i Falun. Över 200 personer, inbjudna och anställda med respektive deltog. Hyllningstalen var många, en av talarna var Nore Gabell, avdelningschef på KF, med vilka företaget då hade gjort affärer i nästan 30 år.
(Lista med deltagare finns här)
Artikel om Tunanders 50-årsjubileum 1963
1984 gick industrierna för fullt även om man drabbats av temporära nedgångar. Efter ett magert år 1982 sålde Gustafs Trä 1983 för nästan 22 miljoner. Då hade man under 1982 levererat inredningar till ett lyxhotell i Bagdad, ett hotell med 780 rum och där kvalitet fick kosta hur mycket som helst. 1984 levererades ett provrum till ett kinesiskt hotell i europeisk stil med 700 rum. Det kom aldrig någon order, som skulle ha givit 10 miljoner.
1985 var något av en höjdpunkt. De båda Tunanders-företagen hade 180 anställda, varav 104 på träsidan. Omsättningen var 48 miljoner och vinsten 2 miljoner. Trä investerade 5 miljoner för att öka ytan på industrilokalerna och hade planer på att anställa ytterligare 10 personer. Man sökte 2 miljoner från investmentbolaget Dala Tillväxt. Där hade dalaföretag satsat 5 miljoner och regeringen skjutit till 12 miljoner med förmånliga villkor. Dala Tillväxt kunde då gå ut och erbjuda små och medelstora företag riskkapital.
För sin insats på 2 miljoner fick Dala Tillväxt 20 % av aktierna. Målsättningen var att företaget skulle komma in på börsens OTC-lista. Dala Tillväxt skulle också tillföra styrelsen företagsledarkunskap. Företagets ägare Dag Tunander och Monica Bernstrand var beredda att släppa in nya ägare för att klara den fortsatta tillväxten.
I september 1986 gör de nya ägarna bröderna Mats och Jan Larsson sitt första besök i Gustafs. Fohlströmskoncernen hade köpt Gustafs Trä och Gustafs List. Köpet och övertagandet sågs som ett led i en naturlig process efter 6 års samarbete, både när det gällt order såväl inom Sverige som i utlandet. När den egna kapaciteten inte räckt till hade man fått hjälp från Gustafs. Nya marknader lockade ute i Europa, främst i Schweiz och Frankrike. Den stora produkten var brandklassade inredningspaneler. Tillverkningen flyttades från Gotland till Gustafs där 10-15 nya jobb skulle skapas, medan ett 15-tal friställdes i Visby. Som en sidokommentar sades att Gustafs List skulle "sys in i bilden". Det gällde att hitta nischer för de konventionella tavelramarna.
Den 1 oktober 1986 tar Fohlströmskoncernen över Gustafs Träindustri och Gustafs List. Genom förvärvet blev koncernen Sveriges starkaste träförädlingsgrupp vad gällde inredningar av offentliga miljöer. Koncernens 11 företag sysselsatte ca 400 anställda och med en omsättning på ca 180 miljoner kronor.
Ägare till företaget var Skellefteåbördiga bröderna Jan och Mats Larsson. Jan, 44 år, var marknadsekonom och Mats, 42 år, var byggnadsingenjör och civilekonom. Från nyåret 1987 flyttades huvudkontoret från Gotland till Gustafs. Jan hade köpt Fohlströms Snickeri AB på Gotland med 9 anställda och 700 000 kr i omsättning. Senare ombildades bolaget då Mats gick in som delägare.
De nya ägarna beskrev övertagandet som en naturlig process efter 6 års samarbete, både när det gällt order i Sverige och i utlandet. När deras egen kapacitet inte räckt till hade de fått hjälp från Gustafs. Nu skulle koncernen bli mer marknadsorienterad då nya marknader lockade ute i Europa, främst i Schweiz och Frankrike. Den stora produkten skulle bli brandklassade inredningpaneler. Tillverkningen skulle flyttas från Visby, där 15 man friställes, till Gustafs där 10-15 nya jobb skulle skapas.
På frågan om Gustafs Lists roll i koncernen svarade de nya ägarna att de skulle slå vakt om yrkeskunnandet i företaget, som "skulle sys in i bilden". De menade att det kunnandet kunde vara en tillgång för hela koncernen. De ville satsa på och utveckla produktionsmetoderna. Moderna produktionsmetoder skulle gå hand i hand med det traditionella hantverket.
1986 hade Gustafs List en stor försäljningsorganisation med Peter Rittmark som marknadschef. Till sin hjälp på huvudkontoret hade han Kerstin Örjes, Ulla-Britt Andersson och Sonja Guggi. Distriktsansvariga var veteranen Rune Lindblad och nyanställde Anders Fransson, tidigare anställd hos konkurrenten Lindblom & Co i Alfta. På lagren i Stockholm, Malmö och Göteborg hade man vardera 3 anställda. Ny produktionsansvarig var Jan Andrén och som hans efterträdare på ytbehandlingen kom Stefan Hedin.
I januari bytte Fohlströms Snickeri AB namn till WOODLINK. I Gustafs Inredningar AB satt Lars-Erik Svensson kvar som VD. Inriktningar var: specialinredningar för offentlig miljö, samt tillverkning av brandklassade paneler och AV-väggar. Omsättningen var 36 milj. kronor och antalet anställda var 97. På Gustafs List AB tog Jan Larsson över VD-befattningen. Omsättningen var 27 milj. kronor och antalet anställda 92.